Som jag nämnde här om dagen (tror jag) så åkte pappa till Tyskland i fredags och shoppade. Jag visste att han skulle köpa det jag bad om, men inte fan förväntade jag mig en Jägermeister på 1L! Sen fick jag min och älsklings Barcardi Razz och min älskade Minttu. Dock vill jag ju ha päls på den... Får väl önska mig en när jag fyller år! Men men, nu har jag och snygg så det räcker och blir över till nyår och vårt ett-årsfirande. Nom nom nom!

Och påtal om min älskling - jag var ju nere hos honom nu i helgen. Underbart säger jag bara! Underbart! Det kändes helt sjukt konstigt att kunna ta på honom efter nästan två månader utan det. Men samtidigt som det kändes konstigt, så kändes det så himla självklart. Som att det alltid varit han och jag i vår egen lilla bubbla. Underbart.
Vi gjorde visserligen inte speciellt mycket egentligen. Låg mest och degare och tittade på "Who's Line Is It Anyway?" och hade det allmänt mysigt. Skulle inte byta ut det mot något annat så länge han är med mig. När han frågade om jag fick ut vad jag ville av helgen så fick han det självklara svaret att jag fick honom och var mer än nöjd. Jag menar, hur kan jag inte vara nöjd? Nom! Men det var jobbigt att åka hem idag. Blev helt sjukt emotionellt på stationen i Kristianstad innan jag hoppade på tåget. Och värre blev det när tåget väl rullade iväg - då var tårarna nära! Men jag kände att jag inte kunde börja lipa på tåget när det satt folk i samma vagn som mig. Sen att alla dessa människorna hoppade av i Hässleholm och lämnade mig ensam hör ju inte till saken. Men jag lyckades hålla tillbaka tårarna.

Imorgon ska jag försöka få tummen ur och titta på Byousoku 5 Centimeter. En anime för den som undrar. Den är jättefin och påminner lite om mitt och Marcus förhållande. Lite. Sen var det den första filmen vi såg tillsammans. Väldigt mysigt. Och jag saknar honom redan. Får väl se när vi ses nästa gång. Han kanske kommer upp till mig i november, men om han inte gör det så kommer vi inte ses förrän efter jul och till nyår.